Frälsningen kommer från ovan

Jag har förstått att den obildade menigheten känner oro för vad som komma skall. Vad månde morgondagen bjuda? undrar den mångtusenhövdade massan i kör. Som varande ljuset i världens mörker, har Europa, och jag själv som varande själva lågan i ljuset, en viktig folkupplysande roll. Jag måste dela med mig av mitt kunnande för att lugna folket. För detta ändamål har jag nu funnit en metod, som kombinerar detta med mitt frekventa resande över vårt avlånga land - visserligen mestadels i pendling mellan Stockholm och Bryssel. Jag har för ändamålet nu tryckt upp flygblad, i hundratusentals, som jag avser att kasta ut över menigheten när jag flyger över er, i upplysningssyfte. Se där, en genial gest av en genial begåvning! Så bli inte förvånad om du en dag står där med ett vackert dekorerat blad (mitt fotografi) och texten:
"Var inte rädd, jag ska leda dig mot bättre vetande".

Europe - my love/mein Liebe/mon amour/min kaereste/ etc...

Lördagens svenska final i Eurovisionsschlager lär bli en något sorglustig tillställning. Jag begriper icke varför dagens TV-publik, denna okunniga pöbel, ska ha så erbarmerligt dålig musiksmak. Samma sak lär visst utspela sig runt om i Europas stater, fram till den stora finalen i Finland.

Bara Hippeli-Hopp, eller vad det nu heter, tramset.

Tog upp saken på senaste middagen vid Brysselmötet i veckan. Merkel, Chirac, Blair, alla är de med på mitt förslag. En enhetlig EU-schlager med text på alla språk, som kvällens clou under Eurovisionsschlagerfinalen. Jag är övertygad att Ahtisaari inte har några invändningar, utan ser till att byta ut tramset på scen mot oss, dvs EUs regeringsföreträdare, som deklamerar EU-schlagern. Titeln, givetvis översatt till all EU-språk, har jag valt med omsorg (angiven som titel på detta inlägg).

Alla dessa namn

I dag blir det bara namedropping, jag är jag lite trött efter en sedvanligt hektisk vecka.
Wien. IAEA. London. Tony Blair. Palestina. Libyen. Irak. Bryssel. EU. Estland. Sudan. Bosnien. Uzbekistan. Justus Lipsus. Israel. Polen. Tyskland. Stockholm. Rosenbad. Arvfurstens palats. Geneve. Bella Venezia. Europa. Balkan. Bayern. Ahtisaari. Reinfeldt. USA.

Där har jag varit, dessa har jag debatterat, träffat, diskuterat. Och vad har du gjort, du okunnige?

Demokratins stora - i evighet

Med en enkel gest vill jag gärna visa eftervärlden vad demokratin och liberalismen har betytt för mänskligheten. Min skiss på ett enkelt minnesmärke anger hur min blygsamma roll spelat in i världens omtumlande resa, fram till det 21:e århundradets första stapplande steg. I sällskap med med Washington, Jefferson, Lincoln och de andra, kommer framtiden att tacka mig för min klarsyn, kompetens och tydliga ledarskap. Det gives icke många intelligenta och intellektuella personer i denna värld. Och Sverige, Norden, ja hela Europa, torde i evighet vara tacksamma att ha fött fram en gestalt som för all framtid kommer att ge avtryck i eftervärldens annaler. Placeringen för detta minnesmärke är naturligtvis given - en prominent plats i Stockholm, samt kopior i varje EU-huvudstad är en självklarhet. Till verket!

Mina råd till Margaret Thatcher

Gör eder klara att anteckna, för nu fortsätter jag att åtege milstolpar ut min Curriculum Vitae, denna gång från en svunnen tid, då konservatismen, som man säger, Ruled Britannia, någon gång i början av 1980-talet. Jag kan helt kort nämna att jag spelade en icke oviktig roll inom Storbritanniens politiska utveckling vid denna tid, genom rådgivning via brev artiklar. Därom vittnar ett svarsbrev från Margaret Thatcher från 1981, som jag återger här. För att du, obildade medborgare, ska begripa de subtila budskapen, bifogar jag översättningar av varje passus. Läs, och beundra!
"Mr Bildt, I do not know who you are, we have never met and we have never spoken!" Käre kollega Bildt (därefter en typisk engelsk hälsningsfras).
"Please stop immediately your pestering me and my members of the Cabinet, we are tired of your naive advice, which we have never asked for in the first place!" Se gärna till att få ett omedelbart slut på den peststinkande regeringen i ert land, vi önskar att det inte fanns sosseregeringar någonstans
"In your so called linguistic advice you are even commenting on the language I speak" Dina språkråd är mycket värdefulla för att jag ska lära mig tala bättre engelska så folk förstår
"I cannot beleive you dare suggesting to be my speech-writer!"Jag kan inte nog tacka dig för att du vill bli min talskrivare (underförstått: då blir resultatet en bättre engelska)
"Stay away from my Universe, as I am sure you would never have the nerve to apologize for the insults."I hela Universum finns nog ingen som har dina nerver
"With that Besserwisser and know-it-all attitude of yours, you will most likely end up an unimportant, sorry character, fighting with your words, to convince the World you are right and everyone else is wrong."Du har en kunskap och ett bättre vetande som gör att du kommer att gå långt, och du är egentligen för stor för denna Värld!

Brev till alla tidningsläsare

Varför betala dyrt för tråkiga, vinklade, raljerande tidningar? Varför stå ut med reklam i gratistidningar på bussen? Varför stå ut med all denna trycksvärta och detta slöseri med skogens vackra furor och tallar? Varför uthärda blinkande annonser på dagstidningarnas kaotiska hemsidor, och reklamavbrott i TV-nyheter? Och framför allt, varför låta inkompetenta journalister och redaktörer bestämma vad du ska läsa, käre medborgare?

Nej, varje sann intellektuell, och kritiskt tänkande medborgare borde förstå att det finns en plats där allt förklaras i ett upplysningens och klarhetens skimmer. Läs min blogg, och bojkotta alla andra medier! Och Expressen! Och TV4!

Missförstådda talanger

Som den sanna multikompetenta person jag är, har jag nyligen ägnat mig åt tavelmåleri. Alltför många väggar i salar och korridorer skriker efter god konst. Således gick jag till verket och fäste upp mitt senaste alster, inramat och allt, på en för ändamålet lämplig väggyta. En väggyta som formligen skrek efter ett verk av en konstnär med sann savoir vivre. Motivet valde jag ur min rika reservoir av minnesskatter, och jag är säker på att det är tämligen unikt och oprövat (se mitt fotografi av tavlan ovan). Precis när jag klivit ner från stegen och tagit några steg bakåt för att betrakta hängningen kom den obildade vaktmästaren och påstod att jag "inte får hänga egna alster i Arvfurstens palats, hur mycket Utrikesminister du än är". Övrig personal som befann sig i receptionen höll åtminstone tyst.