måndag 13 december 2010

Rondellhund en skymf mot mig själv

Nu funderar jag på ett lämpligt straff mot mig själv för att jag avbildade mig själv som rondellhund häromdagen. Vad kan vara lämpligt? Självspäkning genom sträckläsning av Maastricht-fördraget, utan sömn? En vecka på enbart italiensk olja och mozzarella? Nej nu klarnar det! Ett förfluget twittermeddelande så att Reinfeldt blir arg på mig! Ja det får det bli.

torsdag 9 december 2010

Visdomens dag randas!

Hurra! Den 10 december närmar sig med stormsteg, den stora dagen till Alfr Nobels minne, då så många människor får möjlighet att ta del av visdom, kunskap och förnuft. Vetenskapens och kulturens yttersta framsteg sprids ut över menigheten, som likt sörplande svin (bildligt talat) suger åt sig av all visdom som bjuds, då Stockholm - och Oslo -för en dag får vara det riktiga viktiga centrum för världens blickar som det förtjänar. Folk från världens alla länder strömmar till och får njuta av ordets och kunskapens flödande prakt, dock de flesta på distans via television. Man lyssnar, antecknar och låter sig betagas av visdomen som utbreder sig över allas andäktiga anleten. Och själv njuter jag lika mycket varje gång, att få mingla runt och bilda kunskapsöar, och dela med mig och se förklaringens skimmer tändas i så många människors blickar. Ja, det är ett sant nöje att få tala till så många vid ett enda tillfälle!

måndag 6 december 2010

En hund kring vilken världen cirkulerar


Följande gäller det mesta jag tar mig an, det må vara Bahrein, Egypten eller Wikileaks: Det finns ingen anledning att inte att anta att också dessa diskussioner kommer att vara spännande.
Nå, har man så karakteriserat mig i amerikanska diplomatrapporter som varande en mellanstor hund med för stor kostym. Och att jag ska vinnas med smicker. Vad menas, har de icke förrän nu förstått min centrala plats i tillvaron. Jag är som en hund, stor ller liten, kring vilken världen cirkulerar, likt en cirkulationsplats. Jag skulle kunna karakteriseras som en rondellhund! Skissen visar vad jag menar. Högervarv, givetvis! Vad trodde du, du mindervärde?

tisdag 23 november 2010

Spara liv - spara skattemedel


Är det icke få förunnat att se klarheten i ett intelligensens förklarade skimmer? Jo så är det! Tro mig, ty jag vet vad jag talar om, jag är en av de alltför få. Nåväl du obildade pöbel, nu låter jag mitt intellekt blänka och glimma till - och blinka icke, ty då riskerar du att missa ett välsignat ögonblick. Så här ligger det till, förstår du. På svenska sjukhus härjar Döden, och det i en sådan omfattning att du icke kan ana. Det är i själva verket så att det varje år dör tusentals svenska medborgare, fria individer och hedervärda borgare, på våra svenska skattefinansierade sjukhus. Det dör fler på svenska sjukhus än det dör i den svenska Försvarsmakten, utrikes tjänstgörande inräknat. Låt mig nu lämna ett förslag, som i sin enkelhet bär själva kärnan i ett genialt och överbegåvat sinne: stäng samtliga svenska sjukhus! På det viset besparas tusentals svenska mänskoliv från Döden på sjukhuset. Samtidigt frigörs mängder med kompetenta akademiker med god utbildning och i arbetsför ålder, och ställs till arbetsgivarnas, företagarnas, förfogande. Låt oss alltså starta ett upprop, gärna på Facebook - Spara liv, spara skattemedel, stäng sjukhusen NU!

fredag 19 november 2010

En diskussionsdag på mitt sätt

Ska planera en diskussionsdag, har nämligen blivit tämligen vederbörligen ombedd - verkligen på tiden - av höga representanter i Europeiska gemenskapen. Månde det bliva en dag att minnas! Och månde mången världsproblem finna sin lösning, vilket det icke torde råda det minsta tvivel om, eftersom undertecknad står för dagens planering.

Nåväl, vi börjar före frukost med en bastu, och diskuterar där Afrikas synnerliga problem. Svåra samtal, djupa diskussioner mellan de högsta vederbörande (Tyvärr endast herrbastu, damerna få tillsluta sig senare). Darfur, Sydafrika och Västsahara. Till frukost torde samtalet cirkla kring de svåra övervägandena i Östasien, Nordkoreas anspända ton mot världssamfundet. Svårt. Djupa samtal. En promenad i de vackra omgivningarna i Bryssel, med samtal kring EU-finanserna och valutasäkringen, inflationen och arbetslöshet. Tungt, djupt. Därefter en lunch med sydeuropa på agendan. Passande italienska viner och spanska tapas. Svårt, djupt, tungt. Fria samtal under eftermiddagen - jag kommer föreläsa för intresserade om min samling av turkiska pepparkakor i savojanska porslinskärl. Till middagen - fransk löksoppa, viel bayonnaise med en Bordeaux St Emilion, och till det djupa samtal och svåra diskussioner om sydamerikansk valutautveckling. Därefter gonatt! I morgon en ny världsförbättrardag.

onsdag 17 november 2010

Ute ur bloggmörkret- igen!!

Så har det hänt igen, min blogg har blivit kapad och tystad i alla dessa dagar. Troligen kinesiska mafioso. Nå, misströsta icke, du okunnige undersåte, nu är jag sannerligen tillbaka. Med besked. Och jag inleder med ett brev från kines, apropå det [översatt mha min svenskkinesiske vän Zven] :"Hej Carl, du vördade översåte Mellan Fjärran delstaterna [? Ö.a.], du ledstjärna OCH Lysande förebild, välgångens du arkitekt OCH Lyckans Strateg. Du påminner mig in min gamle onkel Torkel [heter egentligen något annat ö.a.], sa Klok OCH VIS and Vackert and långsmal and blond, faktiskt Väldigt lik gräva. Han HAR ETT Lite problemområde Just nu, Med Ekonomi OCH EN ko OCH en fru. Frågan jag mig sminkad OM du Håkan DRA EN liten vals i partiet and Lagga ETT ORD Torkel för Onkel ?"
Ja, du anonyme brevskrivare. Ja du. Nu ska jag resa på viktigt möte, mitt Bryssel, ich liebe Dich!

torsdag 18 februari 2010

Mot bättre vetande på Mullbergaskolan

Mullbergaskolan verkar ha ambitioner att delge de något mer ovetande delarna av befolkningen kunskaper om världen omkring oss, dess historia, nutid och framtid. Men vad jag förstår saknas ett icke alldeles oviktigt element hos det undervisande kollegiet. Nämligen kompetens. Jag har därför tagit på mig den otacksamma uppgiften att låta endast något lite av min upphöjda visdom, lysa ner över den enfaldiga menigheten, och dela med mig av mina erfarenheter som världsambassadör, och som bättre vetande i de flesta, för att inte säga alla, frågor. I nästa avsnitt kommer jag att ge en glimt av hur det är att leva som en upphöjd världsmedborgare, något du aldrig egentligen kommer att förstå, du futtige.