Givande läsning

Under många långa flygresor senaste veckan har jag fått chansen att återigen läsa om några av mina favoritböcker. Till exempel "Ny start för Sverige" och "Uppdrag Europa". Tunga, realpolitiska inlägg som bottnar i djupa kunskaper hos författaren. Läste dessa med stor behållning. Rekommenderas å det varmaste. Författare? Undertecknad, givetvis!

Uppsnappade galenskaper

Tryckfrihet i all ära, men gränsen är väl passerad när vem som helst kan skriva dylik smörja som härnedan. Om jag varit redaktör för en insändarsida hade jag satt punkt efter de första fem orden.
Frihandel är bättre än protektionism, men inte den naivt kravlösa frihandel som många verkar förespråka. Kinas industri är på god väg att bli världens största förbrukare av kol, stål och människor. På vilket sätt gynnar vår frihandel en hållbar utveckling av miljö och mänskliga rättigheter där? Och på vilket sätt gynnas ett fattigt barn i Uganda, Ecuador eller Albanien av kravlös lågprisimport från Kina? Alla led i frihandeln måste ställa krav på rättvisa och hållbar utveckling för människor och miljö, från konsument till handlare, från grossist, importör och producent. Annars skallar alla rop på frihandel ihåligt.

Itak-frågan igen

Intressant besök i Bagdad. Säkerhetspådraget enormt för min skull, naturligtvis. Påfallande många hade fått klä om från sina vardagskläder till ett slags enkel, vit dräkt, nästan som ett skynke, bara. Säkerligen för att underlätta kontroll på gator och torg. Hursomhelst, mitt tidigare publicerade förslag rycker nu närmare ett genomförande. Jag förklarade på enkel svenska förslaget för de närvarande irakiska regeringstjänstemän. Tyvärr råkade tolken vara försvunnen just vid tillfället, men jag är övertygad att mitt kroppspråk är fullt begripligt ändå.

Ny sponsor!

Jag välkomnar Nord Stream som sponsorer på min blogg. Sponsring är framtiden, liksom rysk gas. Det kommer du också att förstå till slut, du okunnige.

Slut på ränksmiderierna

Det förstår ju var och en, till och med ni okunniga undersåtar, att jag inte kan låta Danielsson arbeta kvar i förvaltningen! Minns exemplet från den brittiska dokumentärserien Javisst, herr minister! där man tydligt ser hur en illmarig, knipslug och illojal tjänsteman kan göra allt för att manipulera och förstöra för den politiskt och demokratiskt tillsatte ministern. Det är ju som att nära en orm vid sin barm. Icke, sa nicke!

En skuggfigur

Så har du då krupit ut ur skuggan. Man hade väntat sig något fler detaljer och avslöjanden. Men icke. Det här är knastertorr prosa, torr som en kanslirapport. Innehållslös som en sosse-proposition. Lösa anklagelser om att jag spridit rykten om dina förehavanden! Ha, pyttsan! Jag ägnar mig åt informationsspridning, något du kunde varit bättre på. Eller hur!

Intressant och djuplodande konferens med president Bush!

Jag ringde helt enkelt upp hr president Bush, för att framföra mitt förslag till lösning på Irak-konflikten. Diskussionen blev mycket givande och, är jag helt säker på, inspirerande för hr Bush. Just när jag ringde var han upptagen i toppmöte med hr president Putin -- för övrigt ett möte dömt att misslyckas, då undertecknad icke bjudits in, trots expertkunskaper i frågor kring den baltiska regionen. Och övriga världen.

Jag berättade för en, något förvirrad, sekreterare vem jag är och mitt ärende. Det blev ett ganska kort samtal -- effektivt skulle jag säga. Jag kan nu för mitt inre se hur Bush-administrationens maskineri bearbetar förslaget, lägger allt annat åt sidan, och säkerligen inom kort återkommer med procedurfrågor kring hur avtalet ska ratificeras.

Jag kommer därför att hålla min telefonlinje öppen för hr president Bush, närhelst han önskar återkomma i ärendet.

Intet nytt under Apple-tradet

Vad ar da sa sensationellt med den nya iPhone som herr uppfinnare Jobs frambringat? Att skriva med ett pekfinger, det har jag gjort sedan manga ar. Och att skriva text utan a, a, och o, -- ja se sjalv, det ter sig ju icke begripligt. Pyttsan sager jag om dylika leksaker.

Irak-problemet -- nu löst!

Jag lade ner några minuter på att lösa Irak-frågan. Det är ju så att koalitionens befrielse av Irak grundar sig på USA:s behov av olja -- vad än Mr President Bush må säga. Nå, vad vore väl bättre än att hitta ett annat, vänligt sinnat, land med oljetillgångar. Ett land som icke är bundet av några djupare religiösa eller politiska konflikter, inte ens medlem av EU. Jag tänker naturlgtvis på Norge!

Därför har jag nu upprättat ett förslag som jag ämnar dryfta med Mr President Bush, under en djuplodande och intressant diskussion vid en lunch eller förmiddagsfika. Därefter meddelar jag den norska regeringen att deras lilla oljenation kommer att ingå som den 51:a delstaten i USA. Som sista aktivitet före uppgåendet i USA kan någon norsk regeringsrepresentant få tilldela mig Nobels Fredspris, vilket jag givetvis kommer att vara självskriven att få.

Littorin demonstrerar CV för arbetssökande

Jag bad ju Littorin föregå med gott exempel för arbetssökande - lite grand om hur de kan skriva en bra CV med meriter och betyg. Men jag hade icke kunnat drömma om att han skulle komma dragande med falska CV! Som arbetsmarknadsminister kan han ju icke ta så lätt på en CV - tänk om alla arbetssökande skulle köpa betyg på det viset, det skulle bli inflaiton i meriter. Nej, hll er till sanningen, och se på mina väldokumenterade meriter som förebild.

Nya planer - mot bättre vetande

Vattenfalls kolkraftverk i Kohl-land ligger på topplistan över koldioxid-bovar i Europa. Så ska det icka få fortsätta! Jag avser att övertala mina regeringskollegor att privatisera hela bolaget ögonaböj. Och så ser jag till att investera stort och ta kontroll över Vattenfall - sen rullar miljarderna in till mig och mina kamrater, samtidigt som vi effektiviserar kolkraftverken, så att jag kan axla Lars G Josefsson snövita mantel som miljö-apostel.

Hur ska jag skaffa fram kapital, undrar du, okunnige, månde? Inga problem, mina ryska kamrater i gas- och oljebranschen ställer upp för en gammal vän. Förresten, du har väl icke missat att min blogg numera är sponsrad!

Varför Sverige bör anslutas till Euro

Här framgår problemet tydligt.

Påhoppad - igen!

Ska okunnighet och dumhet få segra? Icke, säger jag! Jag står alltid upp mot elaka påhopp från dem som icke begriper bättre. Jag syftar naturligtvis på Ekots lördagsintervju när jag blev utsatt för ett sorgligt försök att bringa mig ur fattningen -- dock, måste jag tillstå, på ett ovanligt raffinerat sätt. Där satt jag alltså, som Sveriges utrikesminister, och förklarade i radio den entydiga sanningen att Sverige lidit ekonomiskt av att stå utanför Euro-samarbetet i EU. Och finner då att min egen partikamrat, finansvalpen Borg, för fram en avvikande, och rent felaktig, åsikt.

Men då visar det sig att de så kallade journalisterna hämtat detta förvirrade uttalande från Borg i FÖRVÄG, före min intervju! Tala om raffinerade metoder. Men dom ska icke få sätta dit mig på så enkla trick. Bättre kan ni! Murvlar!

Koldioxidens problem är löst!

Som kunnig inom de flesta områden, och därmed överlägsen dig, enkla undersåte, ska jag här utveckla ett koncept, en affärsidé, som i ett svep sopar bort hela koldioxid-problematiken. Det vill säga, för den som tror att koldioxid är orsaken till den globala uppvärmningen. Med min metod kan herrar fd demokratiska presidentkanditater och andra gröna trädkramare sälla sig till mina långa led av hängivna beundrare.

För den som kan sin historia ligger lösningen där i all sin prydno -- Avlatsbrev! Denna uppfinning av den Heliga Stolens tjänare kan nu återanvändas (sic!) och finna en ny tillämpning. Avlatsbrev, eller koldioxidbevis, kan utfärdas, vilka vart och ett motsvarar en icke förbrukad mängd koldioxid. Sverige, ja hela Europa, måtte alltså gå i täten för en världsomfattande handel med bevis på att innehavaren betalat för en mängd koldioxid, som icke släpps ut i fria luften. Medborgare och företag som köper dessa Avlatsbrev, får genast ett bättre samvete och frid i sinnet, av att ha gjort en god gärning.

Jag har för detta ändamål, genom kontakter via Anna Maria med italienska intressenter i Vatikanstaten, påbörjat utfärdandet av dessa Avlatsbrev i en målinriktad, om än blygsam, utgivning. Exklusivt mönstrade och handsignerade av Den Vise (dvs jag), kan dessa nu försäljas till var och en som med gott samvete vill fortsätta köra ståndsmässigt, eller dra naturgasledningar på havsbotten.

Nu: FOTO-blogg!

En bild säger mer än tusen ord, och nu ska jag börja foto-blogga. Här är min första två fotografier i denna blogg -- interiörer från en av mina favoritplatser i Bryssel. Håll tillgodo!

Japansk ödmjukhet - nu förbättrad!

Häromveckan var jag över en kort sväng i Uppgående solens rike -- Nippon (Japan, för den okunnige). Även Kungaparet fick följa med min delegation. Fick tillfälle att språka med premiärminister Abe, då han berättade om den typiska japanska ödmjukheten. Han menar att japaner får ödmjukhet och hänsyn med uppväxten, och att det på andra platser i världen skulle vara svårt att finna lika ödmjuka individer.

Icke, sa Nicke! Jag tillrättavisade honom naturligtvis, och klargjorde ett och annat om vad som utmärker en typiskt ödmjuk person. För enkelhetens skull tog jag mig själv som levande exempel på ödmjukhet personifierad. Han var tyst och lyssnade hela tiden. Alltid trevligt när man kan förbättra människors kunskap. Även en som tror sig veta bättre.

OBSERVERA - det var ett April-skämt!

Gårdagens blogg-inlägg var ett April-skämt. Naturligtvis hade jag icke åldern inne för att delta i Jalta-konferensen 1945. Men inlägget kan ändå illustrera hur omgivningen bör se på min roll i världspolitiken: hade jag verkat vid den tiden, hade jag naturligtvis befunnit mig i en nyckelroll i detta världspolitiska skede.

Redan i unga år...

-- gjorde jag storverk. Som här vid Jalta 1945. Churchill luktade cigarr och gammal fylla.

Hymn till femtioåringen!

Som den mångkonstnär och talang jag är inom det mesta - icke desto mindre musiken - har jag författat följande strofer, att sjungas i kör vid lämpiga tillfällen, t ex riksdagens högtidliga öppnande, mm. Jag har lämnat in verket till EU-kommissionen så att det även månde bliva översatt och kunna spridas i samtliga EUs medlemsstater.

Mel: "An die Freunde" ur Beethoven nionde symfoni - "EU-hymnen".

Kraftfull insats för Europa
En gemenskap i vår tid
"50 år"! hörs alla ropa
Dock mer blygsamt hemmavid

Tydligtvis har svenska folket
Tämlig-en svårt att förstå
Diskussionens dimensioner
Kring den fred vi bygger på

Eu, Eu, Eu-ropa
Icke desto mindre stort
Dock begriper allihopa
Något mindre än jag gjort

Göran P ringde

"Du, i den där dokumentären om mig", började han. "Både du och jag vet att det inte var sant det där om att jag erbjudit dig jobb som GD för Luftfartsverket." Är Göran kapabel att känna ånger, eller?

"Men du vet, jag kände ett ansvar för killen, för Fichtelius, alltså. Jag tror det är så han helt enkelt behöver något för sin försörjning. Så jag ville ge honom några godbitar i hans dokumentär. Jag kanske tog i för mycket. Vad tror du?"

- Men Schyman då, har du bett Schyman om ursäkt för det du påstod att hon sagt i partiledaröverläggningen?

"Jag ringde henne, men hon tackade tvärtom för mitt påhittade citat! Hon sa att det var tamejfan det finaste hon hört sen Hermansson röt i riksdagen".

Undrar bara om Göran talar sanning nu?

Snabbt svar från Presidenten!

Administrationen i the White House arbetar verkligen anmärkningsvärt snabbt -- något att lära för kollegorna i Arvfurstens palats, kanske? Jag har idag redan fått ett svar på brevet jag sände igår:

The following COMMERCIAL UNSOLICITED E-MAIL was received by the Office of the President of the USA. Please educate yourself that sending commercial unsolicited e-mail may render the sender and forwarder subject to criminal prosecution. Efter denna inledning -- en ren säkerhetsfras -- returneras mitt brev i ograverat skick. Det måste ju betyda att presidenten är av exakt samma åsikt som jag själv. Ännu ett bevis på att Great minds think alike. Jag ser fram emot permittenttrafiken!

Bäste herr president George W Bush

Då det i dagarna är jämnt fyra år sedan USA inledde invasionen av Irak, ber jag att få frambära mina varmaste gratulationen till den framgångsrika kampanjen, till gagn för mänskligheten som den ju blivit. Invasionen skedde naturligtvis helt i linje med mina rekommendationer i svenska debattartiklar vid den tiden -- vilket jag är säker på att herr presidenten inte har glömt bort.

Jag vill även i sammanhanget passa på att lämna ett erbjudande, som jag hoppas faller i god jord. USAs djärva och hårt kämpande frihetshjältar i Irak, har ju behov av att, då och då, resa hem för rekreation under kortare perioder. En blick på jordklotet visar att närmsta flygrutt mellan Irak och USA går över Nordeuropa. Jag kan se till att Sverige, som en tacksamhetsgärning och i viss mån upprättelse för den tyska permittenttrafiken under Andra Världskriget, kan bli en mellanlandningsplats för dessa persontransporter. På Bromma har amerikanska flygplan erfarenhet av mellanlandningar tidigare (på uppdrag av CIA) och i området kan vi på närliggande hotell härbärgera cirka 30.000 soldater som vilar upp medan transportplanen tankas upp för vidare färd.

Jag föreslår även ett inledande besök av herr presidenten, för att stadfästa denna överenskommelse om permittenttrafik. Låt mig försäkra att röda mattan ligger utrullad, och jag står beredd att hälsa välkommen på Bromma, närhelst det månde passa!

Frälsningen kommer från ovan

Jag har förstått att den obildade menigheten känner oro för vad som komma skall. Vad månde morgondagen bjuda? undrar den mångtusenhövdade massan i kör. Som varande ljuset i världens mörker, har Europa, och jag själv som varande själva lågan i ljuset, en viktig folkupplysande roll. Jag måste dela med mig av mitt kunnande för att lugna folket. För detta ändamål har jag nu funnit en metod, som kombinerar detta med mitt frekventa resande över vårt avlånga land - visserligen mestadels i pendling mellan Stockholm och Bryssel. Jag har för ändamålet nu tryckt upp flygblad, i hundratusentals, som jag avser att kasta ut över menigheten när jag flyger över er, i upplysningssyfte. Se där, en genial gest av en genial begåvning! Så bli inte förvånad om du en dag står där med ett vackert dekorerat blad (mitt fotografi) och texten:
"Var inte rädd, jag ska leda dig mot bättre vetande".

Europe - my love/mein Liebe/mon amour/min kaereste/ etc...

Lördagens svenska final i Eurovisionsschlager lär bli en något sorglustig tillställning. Jag begriper icke varför dagens TV-publik, denna okunniga pöbel, ska ha så erbarmerligt dålig musiksmak. Samma sak lär visst utspela sig runt om i Europas stater, fram till den stora finalen i Finland.

Bara Hippeli-Hopp, eller vad det nu heter, tramset.

Tog upp saken på senaste middagen vid Brysselmötet i veckan. Merkel, Chirac, Blair, alla är de med på mitt förslag. En enhetlig EU-schlager med text på alla språk, som kvällens clou under Eurovisionsschlagerfinalen. Jag är övertygad att Ahtisaari inte har några invändningar, utan ser till att byta ut tramset på scen mot oss, dvs EUs regeringsföreträdare, som deklamerar EU-schlagern. Titeln, givetvis översatt till all EU-språk, har jag valt med omsorg (angiven som titel på detta inlägg).

Alla dessa namn

I dag blir det bara namedropping, jag är jag lite trött efter en sedvanligt hektisk vecka.
Wien. IAEA. London. Tony Blair. Palestina. Libyen. Irak. Bryssel. EU. Estland. Sudan. Bosnien. Uzbekistan. Justus Lipsus. Israel. Polen. Tyskland. Stockholm. Rosenbad. Arvfurstens palats. Geneve. Bella Venezia. Europa. Balkan. Bayern. Ahtisaari. Reinfeldt. USA.

Där har jag varit, dessa har jag debatterat, träffat, diskuterat. Och vad har du gjort, du okunnige?

Demokratins stora - i evighet

Med en enkel gest vill jag gärna visa eftervärlden vad demokratin och liberalismen har betytt för mänskligheten. Min skiss på ett enkelt minnesmärke anger hur min blygsamma roll spelat in i världens omtumlande resa, fram till det 21:e århundradets första stapplande steg. I sällskap med med Washington, Jefferson, Lincoln och de andra, kommer framtiden att tacka mig för min klarsyn, kompetens och tydliga ledarskap. Det gives icke många intelligenta och intellektuella personer i denna värld. Och Sverige, Norden, ja hela Europa, torde i evighet vara tacksamma att ha fött fram en gestalt som för all framtid kommer att ge avtryck i eftervärldens annaler. Placeringen för detta minnesmärke är naturligtvis given - en prominent plats i Stockholm, samt kopior i varje EU-huvudstad är en självklarhet. Till verket!

Mina råd till Margaret Thatcher

Gör eder klara att anteckna, för nu fortsätter jag att åtege milstolpar ut min Curriculum Vitae, denna gång från en svunnen tid, då konservatismen, som man säger, Ruled Britannia, någon gång i början av 1980-talet. Jag kan helt kort nämna att jag spelade en icke oviktig roll inom Storbritanniens politiska utveckling vid denna tid, genom rådgivning via brev artiklar. Därom vittnar ett svarsbrev från Margaret Thatcher från 1981, som jag återger här. För att du, obildade medborgare, ska begripa de subtila budskapen, bifogar jag översättningar av varje passus. Läs, och beundra!
"Mr Bildt, I do not know who you are, we have never met and we have never spoken!" Käre kollega Bildt (därefter en typisk engelsk hälsningsfras).
"Please stop immediately your pestering me and my members of the Cabinet, we are tired of your naive advice, which we have never asked for in the first place!" Se gärna till att få ett omedelbart slut på den peststinkande regeringen i ert land, vi önskar att det inte fanns sosseregeringar någonstans
"In your so called linguistic advice you are even commenting on the language I speak" Dina språkråd är mycket värdefulla för att jag ska lära mig tala bättre engelska så folk förstår
"I cannot beleive you dare suggesting to be my speech-writer!"Jag kan inte nog tacka dig för att du vill bli min talskrivare (underförstått: då blir resultatet en bättre engelska)
"Stay away from my Universe, as I am sure you would never have the nerve to apologize for the insults."I hela Universum finns nog ingen som har dina nerver
"With that Besserwisser and know-it-all attitude of yours, you will most likely end up an unimportant, sorry character, fighting with your words, to convince the World you are right and everyone else is wrong."Du har en kunskap och ett bättre vetande som gör att du kommer att gå långt, och du är egentligen för stor för denna Värld!

Brev till alla tidningsläsare

Varför betala dyrt för tråkiga, vinklade, raljerande tidningar? Varför stå ut med reklam i gratistidningar på bussen? Varför stå ut med all denna trycksvärta och detta slöseri med skogens vackra furor och tallar? Varför uthärda blinkande annonser på dagstidningarnas kaotiska hemsidor, och reklamavbrott i TV-nyheter? Och framför allt, varför låta inkompetenta journalister och redaktörer bestämma vad du ska läsa, käre medborgare?

Nej, varje sann intellektuell, och kritiskt tänkande medborgare borde förstå att det finns en plats där allt förklaras i ett upplysningens och klarhetens skimmer. Läs min blogg, och bojkotta alla andra medier! Och Expressen! Och TV4!

Missförstådda talanger

Som den sanna multikompetenta person jag är, har jag nyligen ägnat mig åt tavelmåleri. Alltför många väggar i salar och korridorer skriker efter god konst. Således gick jag till verket och fäste upp mitt senaste alster, inramat och allt, på en för ändamålet lämplig väggyta. En väggyta som formligen skrek efter ett verk av en konstnär med sann savoir vivre. Motivet valde jag ur min rika reservoir av minnesskatter, och jag är säker på att det är tämligen unikt och oprövat (se mitt fotografi av tavlan ovan). Precis när jag klivit ner från stegen och tagit några steg bakåt för att betrakta hängningen kom den obildade vaktmästaren och påstod att jag "inte får hänga egna alster i Arvfurstens palats, hur mycket Utrikesminister du än är". Övrig personal som befann sig i receptionen höll åtminstone tyst.

Varje resa är som ett liv.

Jag har förrättat en tjänsteresa till den bästa av platser. Det har tagit ett par veckor av frånvaro från denna blogg. Icke desto mindre har jag upprätthållit min närvaro i andra bloggar, intervjuer och uttalanden i tidningar, tv, radio och övrig media. Och TV4. Och Expressen. Hur är detta då möjligt? Min resa har gått till en plats där jag finner inspiration, kompetens, dialog, upplevelser och stimulans. Den allra mest fulländade plats som gives i denna enfaldiga omgivning. En plats som icke någon av er, ni underlägsna, någonsin kommer att kunna komma i närheten av.

Jag uppmanar ändock alla att, var och en, göra ett försök att, liksom jag, företa en resa till sitt inre.

Hemliga planer för Östersjön

Jag deklarerade regeringens ståndpunkt i utrikesfrågor, och genast börjar det gnällas från vänsterhåll om "fixering vid EU" och EUs randstater http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=1202110. Det förstår väl var och en att det är här framtiden skapas, kunskap och historisk erfarenhet vävs med framsteg och innovation.

Som ett exempel kan jag här -- och endast här -- avslöja mina verkliga planer för den ryska gasledningen. Ja, den BLIR av, om nu någon tvivlar på det, jag har ju lobbat i EU-nämnden, och för övrigt har ju aldrig Sverige lyckats stoppa ryssen. När gasledningen väl ligger där kommer en buffertzon att utlysas i havet kring den. Fiskeförbud råder, med följd att torsk och annan ädelfisk kan växa sig stor. Men den som äger ledningen kan göra vad den vill i den förbjudna zonen. Mina ryska vänner är ju vana vid att hantera Förbjudna Zoner (behöver jag nämna Tjernobyl? filmen Stalker?) och vi kommer tillsammans att kunna erbjuda exklusiva fiskesafaris i Östersjön, med ädelfisk. Och kombinerat med rysk björnjakt blir det en turistsuccé!

Så svårgripbart och komplext

Det är egentligen en otrolig tur att jag finns i min egen blygsamma person. Jag är på någotvis essensen av den sanna europén. Så världsvan där jag flygpendlar med klippkort mellan Rosenbad i Stockholm och Justus Lipsus i Bryssel. Bland mina vänner och gelikar i båda läger. Så oerhört far beyond er, stackars små okunniga. Som små myror krälar ni omkring i er tarvliga, solkiga vardag, medan jag visslar förbi högt över edra nerböjda huvuden i närapå överljudshastighet. För er skull. Tänk er, ni inkompetenta, hur skulle någon av er kunna klara dessa komplexa, laddade, svårgripbara, närmast elektriska toppmöten i Europas metropoler, där jag kan känna hur den intellektuella laddningen byggs upp till ett berusande spinnande kreativt chorus dei, en gudomlig körsång. Balkan, ambassadörer, Norge, delegationer, Irak, utrikesministrar, Kosovo, Europa, Bryssel, allt klingar som ljuv musik.

Tacka mig för att jag finns. Ni, okunniga och inkompetenta undersåtar, som inte ens skulle kunna närma er en uppdukad gratislunch med champagneglaset i rätt fattning.

Kohl-kraftwerket i Europa

Som läsaren möjligen minns var det till stor del min gamle vän Helmut Kohl som introducerade mig i Europeische... europeisk, politik. Han visade mig allt han kunde om personer, allianser, koalitioner och personliga förtroenden. Efter fem minuter var jag fullärd, och sedan dess har jag egentligen bara haft ett bekymmer med den europeiska utvecklingen, ur ett svenskt, dvs mitt, perspektiv. Och det är att svenska Vattenfall håller på att hinna före mig med erövringen av kontinenten. GD (han kallar sig visst VD) Lars Josefsson gör allt för att bli den snövita kolbaronen i Kohl-Land. Förresten, är dom icke lika som bär? Nej, låt Vattenfall hålla på med säker, strålande kärnkraft, lägg ner kolkraften och importera billig gas från Ryssland. Sälj ut Vattenfall innan det är försent att rädda det sjunkande skeppet. Vad tror han, Josefsson? Att ett statligt verk i ett land utan gas, uran, olja ska kunna erövra energimarknaden I Europa? Haver han hört talas om framtiden? Den stavas Oligopol. Med kyrilliska tecken. Nej, sälj Vattenfallet till norrmännen och låt dom leka med barkbåtar i sina små älvar medan den nya tidens kraft flödar in från öst.

Se och lär

Jag förstår att det är många ur menigheten, och bland avundsjuka politikerkollegor, som undrar hur jag kan besitta en sådan kunskap och bildning. Man bländas, med rätta, av min karisma och fasta ledarstil, och hur jag utan att blinka kan bana väg genom sörjan av vilseledande och förvirrande inkompetens som frodas bland massorna. Och medlemmar av presskåren. Låt mig då bara erinra om hur min politiska bana tog sin början, redan i skolåren på Östra Real, när jag under lärarstrejken 1966 beslutsamt tog kommandot och utropade mig själv till stf rektor så att undervisningen kunde fortsätta, och icke giva vika för det vänsterinfluerade lärarfackets huvudlösa strejk. Se där, redan i unga år: metod, taktik, kunskap, beslutsamhet. Sålunda besegras flathet och revolutionära strömningar med fast hand och kompetent ledarskap.
Vilka tider! Jag lovar att återkomma och fortsätta i ämnet, dvs allt om undertecknad. Jag hoppas du, käre läsare, antecknar flitigt.

Optioner, nej tack. Hellre riktig olja!

Börjar nu bli riktigt trött på diverse grinollar som icke kan begripa enkla fakta: Jag gör ett uppdrag, alltså får jag ersättning. När jag avslutar uppdraget och inte får mera ersättning, då börjar grinollarna undar varför? Och varför jag fick ersättning tidigare. Nej, vad gör jag här bland alla dessa missunsamma, obildbara undersåtar. Slog upp tidningen och hamnade på resesidorna. Råkade titta på Venezuela. Venezuela! Dit kan man komma utan att det kostar en förmögenhet. Där härskar en herr Chavez, tydligen med tämligen inställsamma och tacksamma undersåtar. Venezuela har rika tillgångar på olja och gas. Undrar vad det skulle kosta att dra en ledning?

Nattliga tankar

I nattens mörker hopar sig dystra tankar. Varför ska det vara så svårt att få den förstockade menigheten att begripa de enklaste fakta? Jag brottas likt historiens stora tänkare i detta dilemma. Jag säger med Hjalmar Söderberg: Det finns saker, som man måste vara fackman för att inte förstå. Och egentligen är det enkelt, som hos Thomas Hobbes: Erfarenhet är intet annat än gott minne. Och jag håller med Enrico Fermi: Kunskap är makt. Okunskap betyder dock inte alls maktlöshet. Nej, tvärtom, alla ni okunniga, ni är icke alls maktlösa. Se på mig, jag är makten!

Marinen tar sig vatten över huvudet

Mina kollegor i gasbranschen avser ju att låta Europa flöda över av rysk gas via en ledning under Östersjön -- en mycket vällovlig gest av samarbetsvilja och fredstanke. Försvaret vill nu stoppa detta med hänvisning till att torsken blir döv vid minröjningar längs bottnen -- skrattretande! Desto bättre för era kära minkar, då, som kan äta sig mätta på döva torskar. Hörni, lyssna på mig, kom med något bättre! Marinen lyckades ju icke få stopp på u-båtarna på 80-talet -- och det vet man ju vilken nation dessa intränglingar tillhörde. Mycket skickliga undervattensoperationer. Jag har således lugnat mina kollegor i gasbranschen med att Försvaret inte brukar kunna stoppa ryssen.

I Perssons skugga?

Jag har hört att Lars Danielsson ska skriva en bok, där han bland annat ska skriva ner sina minnen från tiden kring tsunami-katastrofen. Den boken blir nog tämligen tunn... jag menar, han minns ju inget, karlstackarn, höhö. Danielssons memoarer ska heta I maktens skugga. Jojo, Görans skugga är ju omfångsrik och rymmer både en och annan liten tjänsteman och -kvinna (ska vi nu få reda på vad Danielsson gjorde Annandag jul, och med vem?). Nej, herr Danielssons bok om tsunamin blir väl ingen kioskvältare direkt, höhö. För att lära sig ett och annat om hur det går till på den viktiga, riktiga, politikens arena, kan ju herr Danielsson läsa något av min rekommenderade litteratur (se listan härintill på denna blogg). Där kan man snarare tala om litteratur i maktens centrum. Jag tror det skulle vara en passande titel på mina memoarer, faktiskt. I all blygsamhet.

Den ständiga kampen mot vardagens elände

Inkompetensen sprider sig bland menigheten. Var ska detta sluta? Som häromkvällen, Anna Maria lagar en italiensk especiale, så jag smet ner efteråt till Seveneleven för att köpa en korv. Italienskt i all ära, men ibland blir det bara för ... mycket. Biträdet säger "Du, jag känner igen dig". Trevligt, det är ju klart att det smickrar när folket är som det heter med på noterna. Jag säger då till honom att det är precis så det går till ute i Europa, i de brusande storstäderna. Folk känner igen överheten när de träffar på dem, visar respekt och fäller en vänskaplig kommentar. Som nu i Bryssel, bonjour monsieur! vart man än går. "Du är så rolig i TV. Bäst!" säger han, och jag tittar häpet upp. "Robert Gustavsson, va?" Jag går min väg innan han hinner säga ketchup.

Mina välgörande ändamål ifrågasatta

Jag upphör aldrig att förvånas över inkompetensen hos svensk press, media och TV4. Det är rena påhopp på mig som person, ifrågasättande av min trovärdighet -- dagarna i ända. Jag kan icke öppna en tidning utan att tvångsmatas med dessa insinuationer om Vostok Nafta, Gazprom, Lundin Petroleum -- och nu Telia! (och då refererar jag icke ens till tabloidpressen). Hallå! Ursäkta! Hörnini! Ärade presskår, läs mina läppar: JAG HAR ICKE GJORT NÅGOT OLAGLIGT! Samtliga affärer är helt enligt protokollet och inom lagens råmärken.

Och då börjar dessa höga herrar vifta sina vassa pennor om moral! Moral? Haver ni hört talas om Lars Danielsson? Laila Freivalds? Arfurstens palats är icke vad man förknippar med de bästa moraliska förebilder. Så mycket bättre då att jag valt att bedriva mitt diplomatiska värv på resande fot. Vilnius, Bryssel, Rom, Djurgården. Och i denna blogg.

Nå, till saken. Jag kan meddela att de 4,7 miljonerna sk klipp går till ett högst välgörande ändamål. De går oavkortat -- oavkortat -- till mitt oförtrötterliga korståg mot menighetens dumhet, okunskap och förvillning, med vishet mot bättre vetande till en upplyst värld. Basta!

Europas okunnighet kallar

Vaknade med en frrruktansvärd huvudvärk. Ojojoj! Det här ministerrådsmötet. Så mycket okunskap -- en dumhet större än hos den samlade svenska journalistkåren. Tog därför på mig på kvällen att föreläsa för en hoper osnutna valpar från de nya medlemsstaterna, Bulgarien och Rumänien, och några från baltländerna. Hittade dem i en bar nära EU-centret, fullständigt upptagna med meningslöst tjatter vid borden. Övertalade personalen att tysta musiken och skruva upp belysningen. Höll mig till viktiga milstolpar i historien. Det allra mest elementära. Kol- och stålunionen tidigt 50-tal. Romfördraget 1957. En ministerassistent från Estland avbröt och frågade hur det blir med Vostok Nafta. Den fräckheten! Jag tystade honom med hur Salazarregimen i Portugal störtades 1974. Då frågar en cypriot snäsigt om mina oljeintressen i Sudan! Det blev en lång kväll. Maastrichtfördraget om Europeiska unionen 1993. Amsterdamfördraget 1999.

Plikten framför allt

Jag vet att min närvaro är efterfrågad, och nödvändig. Varje tillfälle och möjlighet måste gripas, för att nå ut till menigheten och förklara och beskriva läget och tingens ordning. Att ge visioner, riktlinjer. Att med vishet låta orden flyga med fast och myndig stämma. Avfärda vanföreställningar, tillrättalägga felaktigheter och sprida ljus och kunskap. Mitt anförande inför dagens stora och viktiga framträdande var finslipat, vägt på guldvåg in i minsta ordval. Det var då jag kontrollerade min kalender och upptäckte att ett osnutet biträde på utrikesförvaltningen dubbelbokat mig -- således sitter jag här på ett trist ministerrådsmöte i Bryssel i stället för på Guldbaggegalan.

Jag, Internet, Sverige och Världen

Från Arfurstens palats har jag nåtts av rykten om att jag "klampat in" i angelägenheter som jag "inte borde lägga mig i". Det handlar om att jag på min engelska blogg kommenterat Utrikesdepartementets webbplats som varande somewhat dull site och att den inte når upp till den standard som förväntas nuförtiden. Gott så, jag är angelägen att utrikes kontakter med intresse för Sverige, får en representativ bild av nationen - genom min enkla kommentar förstår de direkt att UD:s webbplats f.n. icke alls speglar den officella, svenska profilen. Men som Utrikesförvaltningens personal arbetar något byråkratiskt (vilket jag också anmärker i min engelska blogg) ser jag icke någon annan råd än att beordra dem att genast publicera det förslag till ny webbplats som jag överlämnat till dem. Jag designade denna webbplats redan 1991, dvs långt före Internet ens var känt bland menigheten, och då användes den i tryckt form som valaffisch. Tydlig, stilren och to-the-point. För den som icke vill ge sig till tåls och invänta publiceringen kan jag förklara designen i stora drag: En bild på mig i storformat, pekande med hela handen. Därunder i fet stil: "Med vishet för framtiden och världen".

Med hjärtat kvar hos Lundin Petroleum

Det kan vara på sin plats med en korrigering av fakta, angående den famösa bilden av styrelsen i Lundin Petroleum. Av respekt för inblandade har jag hittills valt att spela förvånad som om jag icke känt till något. Okunnighet rimmar dock illa med min natur, och kunde kasta en ofördelaktig skugga över min karaktär. Således: mitt under mediadrevet kring mina optioner/styrelsearvode kom det till min kännedom att en förmåga i ungdomsförbundet tagit iniativet att retuschera fotografiet. Hon gjorde ett ambitiöst försök att plocka bort mig ur bilden, och det är precis sådana talanger och initativ som utvisar en stigande stjärna. Snabbt, effektivt och "just-in-time". Att låta den bilden bli publicerad på Lundin Petroleums hemsida var naturligtvis helt otänkbart. Intet arbete är för svårt för en kunnig och ansvarsfull världsupplysare. Tvärtom, det var mig ett rent nöje att färdigställa bilden helt på egen hand.

Trygghet för medborgarna

Lunchade med Göran P nyligen. Jag var försedd med buggningsutrustning - Odenberg går en aning långt i att testa FRA:s materiel, men gott så, jag ställer upp. Därför kan jag transkribera delar av konversationen korrekt. "Carl, min gode vän, du är en av de kunnigaste och mest erfarna politiker jag känner", inledde Göran. "Ingen slår dig på fingrarna vad gäller bildning inom historia, kultur, konst och svensk och utrikes politik." Göran överraskar med träffsäker människokännedom - varför har han dolt detta tidiagre? "Och ditt sätt att hantera media, senast i samband med gasoptionerna, är övertygande professionellt." Lite senare: "Din popularitet bland väljarna. Visst skulle det vara tilltalande att vara statsminister än en gång? Som du vet har vi svårigheter att hitta min efterträdare på ordförandeposten."

Så här i efterhand, ser jag att erbjudandet faktiskt kunde gynna landet: nationen i trygga händer även vid maktskifte 2010.

Ljuset har återkommit

Det har dröjt en tid tills jag nu äntligen får möjlighet att i denna webb-logg sprida något lite ljus och förklaringens skimmer åt menigheten. Jag tänker icke be om ursäkt - det förstår varje läsare att jag är strängt upptagen och efterfrågad i varje krets och sammanhang. Jag märker ett stort, och tilltagande, intresse för mina tankar och åsikter. Det är i och för sig icke konstigt - i denna förvirrade värld söker allt fler efter nyktra riktlinjer och visdom, snarare än det sammelsurium av okunskap och svammel som står att finna hos landets presskår. Och övrig media, för den delen. Och TV4.

Vår snöiga Nord är icke som förr

Jag vill rikta uppmärksamheten på den katastrofala utvecklingen i fjällvärlden. Gamla invanda perspektiv ställs på skam, och framtiden ser riktigt, riktigt dyster ut. Utvecklingen måste hejdas, och det med ens, annars kommer vår framtid oåterkalleligen att te sig mindre lustig. Jag talar naturligtvis om den årliga konferensen Folk och Försvar, som i år hålls utan min medverkan. Mycket tragiskt. Mycket nedslående. Ingen säkerställer konferensens kvalitet, aktualitet och relevans. Jag hade kontaktat arrangören (inga namn) på tidigt stadium och förklarat att konferensen måtte hållas på en plats och en tidpunkt som möjliggjorde min närvaro i en passande, central roll. Jag kunde i talande stund naturligtvis icke uppge exakt var jag då skulle befinna mig (Kairo, Kuala Lumpur, Vilnius eller Östermalm) i min roll som vishetens ambassadör utan land. Till min förvåning nådde mig beskedet att jag var ersatt i talarlistan. Icke en, utan två(!) talare (ÖB och överste Pellnäs) sattes in för att fylla ut min, högst ofrivilliga, frånvaro. Pyttsan!